Märklig fråga, eller…? När är hunden vuxen? Vi svarar gärna med att ange ett antal år, vid två års ålder är hunden mentalt vuxen säger vi och för några raser, ofta storvuxna, så lägger man till ett eller två år. Vissa hundägare hävdar att deras hund aldrig blivit vuxen. Ofta handlar det då om att hunden inte slutat bita sönder saker, att den får anfall av ”valprus” mm.
Ett annat sätt att ange vuxenhet är att se till könsmognad, men det ligger inte lika nära till hands för oss mattar och hussar att göra. Vi tycker heller inte att våra egna barn är vuxna när de når tonåren.
Någonstans har jag en gång läst att psykologiskt vuxen är människan när hon kan sätta andras behov före sina egna. Enligt den definitionen är vi då vuxna när vi kan ta hand om ett barn, men vi vet ju att det finns många som aldrig når vuxenhet på det sättet och ändå är vuxna i lagens mening. Samhället har bestämt att vid en viss ålder är människan vuxen, myndig, ungefär på samma sätt som vi säger hunden är vuxen vid två års ålder, fast vi vet att vissa hundar beter sig som slynglar trots att de fyllt både 4, 8 och kanske t o m 12 år (känner en sådan).
Får din hund vara vuxen? Den frågan fick jag som kursdeltagare för en tid sedan. Helt relevant fråga, tillåter vi våra hundar att bli vuxna på riktigt? Hur många är det inte som förminskar sina hundar genom att kalla sig själva för ”mamma”och”pappa”, pratar barnspråk med hunden eller låter hunden ”prata barnspråk” genom sin ägare. Många raser har också ett framavlat utseende som understryker barnsligheten, stora ögon, runda huvuden, hängande öron och korta, trubbiga nosar, neoteni kallas det för inom evolutionsbiologin när ett vuxet djur behåller egenskaper från ungdomsstadiet. Det finns forskning som tyder på att våra hundar är en ”utvecklingsstörd varg”, så det kanske är kört genom aveln, hunden kanske inte kan bli vuxen. Eller..?
Åter till kursen, fantastiska Sandra Tellström rede ut begreppen åt oss. Vuxen blir hunden när den får ”göra saker på riktigt”. Det hunden gör på riktigt är utmaningar som ligger nära hundens grundläggande behov och det specifika egenskaper som just den rasen och individer framavlade för. Sandra har draghundar så hennes hundar blir vuxna när de får ut på fjället och dra i spannet, långa sträckor kör de i ur och skur, sover tillsammans ute på fjället, kämpar, stretar, samarbetar för att flocken ska ta sig fram till målet. En tik som får valpar blir vuxen, att paras och föda fram en valpkull är sannerligen en bedrift ”på riktigt”. För jakthunden är det helt säkert ett vuxenjobb att jaga tillsammans med sin människa. Men vad gör alla våra brukshundar och framförallt sällskapshundar vuxna (och med bruks- och sällskaps menar jag främst hundens funktion. roll, inte rasen), vad får dem att bli vuxna? Räcker ett lydnadspass, är det ”på riktigt”, eller är det för att roa hundägaren? Hur på riktigt är agility, freestyle eller rallylydnad? Troligen är nosarbete lite mer på riktigt för de flesta av våra hundar, men vilka utmaningar och ansvar ger vi dem? Får de vara vuxna i det arbetet?
Vill vi att hunden ska vara vuxen och fungerar det i samhället att vi tillåter hunden att utföra sitt vuxenarbete? Min egen ras larmar, alltså skäller ljudligt när något händer i omgivningen. Olika individer tar sig an denna arbetsuppgift olika ambitiöst men de flesta larmar på något sätt, en del till den milda grad att det inte går att stoppa dem, något som ibland naturligtvis blir till stora problem för hundens familj. hundägaren tycker såklart att det är hemskt att hela tiden störa grannarna och försöker hitta allsköns metoder och hjälpmedel för att få stopp på oljudet. Hur mår den hund som inte får utföra sitt arbete, sitt kall? Hur skulle jag själv må om jag inte fick vara vuxen, om ingen tog mig på allvar, om jag inte fick visa att jag faktiskt kan arbeta och ta ansvar? Om jag vet att jag är expert på en syssla, skulle jag då nöja mig med att göra något annat, som jag inte tycker jag är bra på, som inte är roligt, bara för att bli sysselsatt och helst lite trött?
Ju mer jag funderar kring detta ju fler frågor dyker upp. Det naturliga svaret på dem alla borde vara något i stil med att ”låt inte folk få skaffa sig hundar om de inte förstår hundens beteendebehov, vallhunden måste få valla, alltså ska den bara säljas till fårägare”. Men det är nog ändå inte så enkelt, som vanligt så många faktorer som samspelar det som blir hundens vardag och liv. Jag kan bara önska att fler får frågan ”vad gör din hund vuxen, vad får den göra på riktigt”, och på allvar ger sin hund ett arbete efter behov och kompetens.
HundBra 