2019, Funderingar

Hur beter sig din hund?

Hur beter sig din hund när det plötsligt dyker upp en stor hund i vägkröken, en cyklist swishar förbi eller ett kastrullock ramlar i golvet bakom den. Hoppar till och flyr, gör ett utfall och skäller eller fryser till och blir stilla. Självklart reagerar de allra flesta, både hundar och människor på plötsliga händelser, konstigt vore det annars, men det räcker ofta med en kort ”startel”-reaktion. Är det något som skramlat eller farit upp framför våra hundar vill vi att de ska vara modiga och nyfikna, lugnt och metodiskt undersöka vad som hänt och sedan oberörda gå vidare.

Hur min hund hanterar sådana här situationer beror på många faktorer. Genetiken spelar roll, det finna skillnader i aktivitetsnivå hos olika raser och också mellan individer i samma ras som gör att vissa reagera snabbare och andra långsammare. Att detta till en del är ärftligt har visats i försök med råttor, intensiva råttor får intensiva avkommor och lugna råttor får lugna avkommor.

Andra faktorer som spelar stor roll är tidigare erfarenheter, speciellt i unga år, här har vi nytta av väl genomförd miljöträning och socialisering. Skrämmande händelse sätter spår och påverkar hur individen hanterar liknande händelser i framtiden.

Hormoner spelar en stor roll.  Vid stressreaktioner produceras adrenalin, noradrenalin och kortisol men även sköldkörtelhormonet tyroxin och testosteron är med i spelet. Om hunden redan råkat ut för ett antal stressande händelser den senaste tiden finns risken att den inte återhämtat sig och homonbalansen är rubbad, stresshormonen ligger högt, nästa reaktion riskerar då att bli snabbare och starkare än vad den skulle blivit med hormoner i balans. Unga hundar har ett handikapp här då deras hormoner åker bergochdal-bana under ”tonårstiden”.

Hur hunden hanterar de plötsliga eller på andra sätt skrämmande händelserna beror alltså på genetik, erfarenheter, och personlighet. Hur vi tränat hunden och vilken relation vi har finns också med i bilden, framförallt kanske för vilket beteende som blir en följd av händelsen.

Hundens sätt att reagera kan grovt delas in i två grupper, den som reagerar aktivt med flykt eller försvar eller så är reaktionen passiv, den underkastar sig, accepterar obehaget. Dessa kalla för aktiva eller passiva copers (to cope=klara av). Den aktiva copern försöker ta kontroll över situationen genom att göra något, hota, skälla, bita, det som krävs för att klara av hotet. En passiva coper accepterar att det inte går att kontrollera hotet, håller sig undan eller underkastar sig. I en undersökning av polishundar (Horvath 2007) gjordes mätning av kortisolhalten hos hunden efter ett hotfullt möte med främmande person. De hundar som reagerat med passivitet eller rädsla hade förhöjd kortisolhalt men de med aktiv reaktion i form av hot/utfall/aggression inte hade någon märkbar höjning av stresshormonet. Känslan av att ha kontroll är lika viktig för djur som för människor.

Alla individer har möjlighet att bli både typerna av coper, för en del kan det avgöras i situationen hur reaktionen blir, andra är mer påverkade av gener och erfarenheter och reagerar alltid på ett likartat sätt.  De hundar som varit utsatta för tuffa livsvillkor eller chocker kan vara i ett tillstånd av ”inlärd hjälplöshet”, dessa individer kan finna sig i att utsättas för riktigt hälsofarlig stress utan att försöka undkomma den, liksom t ex misshandlande kvinnor eller krigsfångar. Inlärd hjälplöshet är väl dokumenterad i forskning och kan i vara ett mycket allvarligt tillstånd som förkortar djurets liv.

Ett annat sätt att beskriva djurs personlighet (även människa är ett djur) är som typ A eller typ B. A-typen är intensiva personligheter, otåliga, tävlingsinriktade, ambitiösa, de vill ha kontroll och B-typen är dess motsats. A-typen¨, som är vanligast, är mer disponerade för hjärt- och kärlsjukdomar pga de snabba och återkommande adrenalinpåslagen. Hos djuren i gruppen aktiv coper ses samma aktivering i binjuremärgen och också en förhöjd produktion av dopamin. Medel till hög halt av dopamin gör att vi söker njutning, belöningar. I B-gruppen aktiveras binjurebarken som producerar kortisol och risken för försvagat immunförsvar finns. Dopaminnivån är låg hos en passiva coper, har man inte behov av en nutning/belöning är det då svårt att motivera ett beteende.

Vi kan hjälpa våra hundar att klara plötsliga händelser på många sätt. Vi pratar mycket om att se till att våra hundar har en av-och-på-knapp, att de kan koppla av och vänta när det behövs, vi tränar stadga och passivitet som ses lika viktig som aktivering. I en artikel i Hundsport Special (nr 2, 2019) berättar Ingrid Tapper om en studie på hundar för att se hur de hanterar komplicerade händelser efter ha fått vara passiva på olika sätt. Forskarna hade tillgång till en grupp hundar som alla var tränade i att sitta kvar på kommando i tio minuter vilket kräver självkontroll och behärskning samt att kunna vistas i sin bur i flera timmar, vilket inte kräver någon behärskning eller kontroll, bara att acceptera att vara där man är. Hundarna deltog i två försök, i det första fick hälften av hundarna sitta still på kommando i tio minuter, den andra hälften fick sitta i bur. Därefter fick hundarna försöka lösa en olöslig uppgift. De hundar som suttit på kommando gav upp försöken tidigare än de som väntat i bur, vilket tolkades som att hjärnan blir trött av att fokusera självkontroll. I nästa studie gjordes samma indelning i grupper som satt på kommando och i bur. Hundarna fick därefter gå in i ett rum där en aggressiv hund fanns i bur i den bortre ändan (skyddad av räcke). De hundar som väntat i bur gick inte fram till den arga hunden, de föredrog att undersöka den andra delen av rummet. De hundar som suttit med självkontroll på kommando försökte däremot angripa den arga hunden. Forskarnas slutsats blev här att självkontrollen gjort att hjärnan blev så utmattad att impulskontrollen försvann. Hundar som annars inte hade något emot främmande hundar kunde inte behärska sig och de orkade heller inte jobba med problemlösning mer än en kort stund. När vi tänker efter så fungerar vi människor likadant, det är svårare att tygla humöret efter en lång påfrestande arbetsdag och koncentrationen är nog inte alltid på topp när vi kommer hem på kvällen. Visst ska vi absolut träna stadga på olika sätt men också komma ihåg att ge hunden tid för återhämtning och lek samt förstå varför vår hund helt plötsligt skällde på den hund vi mötte efter ett träningspass med mycket självkontroll , den som aldrig brukar göra så annars.

En aktiv coper är nyfiken, initiativtagare som är pigg på alla möjliga aktiviteter husse och matte kan hitta på. Den tar plats i familjen, hörs och syns, och verkar hanterar stress mycket bättre än en passiva coper.

Kan vi hjälpa våra hundar att bli trygga, duktiga, aktiva copers? En hund som reagerar när något händer och vet hur den ska bete sig. Ja det finns mycket att göra här!

  • Respektera din hund som den individ den är! Studera hunden när den inte är trött, stressad eller påverkad av annat, hur är din hunds personlighet?
  • Lyssna på hunden när den kommunicera med dig
  • Låt hunden ta initiativ, välja väg, starta lek eller säga till när det är dags att gå ut.
  • Ge hunden tydliga rutiner, hunden blir trygg av att veta vad som gäller
  • Berätta för hunden vad som ska hända, den förstår mycket av vad vi säger och förutsägbarhet är viktigt för att kunna välja ett bra beteende.
  • Miljöträna valp och unghund
  • Belöna alla val av bra beteenden, om hunden nosar i marken i stället för att stirra på den mötande hunden, väljer att gå en liten båge i diket osv belöna detta!
  • Använd inte straff eller negativa metoder i samvaro och träning med din hund.
  • Ge din hund lagom aktivitet i vardagen, undvik upprepade stresspåslag och planera regelbundet in tid för återhämtnig.
  • Hundens beteenden styrs av känslor, låt den balansera det med att arbeta med hjärnan.
  • Nyinlärning, problemlösning, nosarbete och kroppskontroll är stressreducerande och stärker också självförtroendet.
  • Ställ rimliga krav på hunden, kräv inte att den ska klara av något ni inte tränat på, för lång tid eller i trånga miljöer utan möjlighet att komma undan.
  • Avstånd är alltid viktigt, särskilt för unga hundar och rädda hundar. Tvinga aldrig hunden till något den visar tveksamhet eller rädsla inför, låt den närma sig i sin egen takt
  • Var din hunds trygghet! Hjälp till om hotet kommer för nära inpå, avstyr möten som kan gå överstyr.
  • Var själv lugn, hunden läser dig och påverkas av din sinnesstämning!
  • Välj aktiviteter som hunden blir glad, modig och nyfiken av!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s